Igår var det dags för tävling. Min allra första riktiga hopptävling. Innan har jag bara tävlat Pay&Jumps och klubbtävlingar. Nu var det en lokal, och även om det bara var bedömning clear round så var det ändå på en riktig lokal tävling. Jag var nervös!
Elton var i alla fall riktigt kunglig och tog mig igenom hela den här upplevelsen på bästa sätt så att det blev en riktigt rolig upplevelse istället för en panik-och-ont-i-magen-nervös-grej. Vi red fram i lugn och ro på en avskild bana tillsammans med en bekant, då framridningsbanan kryllade av långbenta halvblod. Typ 13 ekipage på den lilla 20x40banan, så där kände jag inte att vi ville trängas riktigt från början. Elton var superlugn under framridningen, lite för lugn...haha. Så till framhoppningen tog jag ett litet spö i handen och ni som känner Elton vet att då blir det minsann fart på det lilla livet. På framhoppningen gick han som tåget och jag fick en bra känsla och blev taggad på att gå in på banan.
In på banan kom vi, och man kunde se de skeptiska blickarna från folket på läktarna. En fjording?! I en ridhästklass i hoppning?! En liten och rund fjording dessutom. Men jag kände att jag bara ville visa dem. Visa dem exakt hur bra han är, min fantastiska lilla gummiboll.
Låt mig ta er egenom banan hinder för hinder 😉
1. Vi rider emot hinder nummer ett, jag har Annelis ord i öronen. Ner ordentligt på hälarna så jag inte kniper med knäna, svikt i stigbyglarna. Ner med rumpan i sadeln, få honom i uppförsbacke. Några galoppsprång till, rakt mot den blå-vita oxern. Hopp! ...och över. Vi kommer lite nära men det går bra. Jag blir lite stående i stigbyglarna efter men kommer på mig själv och får ner rumpan i sadeln igen och rider ut svängen.
2. In på linjen mot hinder nummer två, ett räcke. Tre - två - ett. Här blir avsprånget bra! Ut i svängen, har vi rätt galopp? Känner efter, kikar ner. Ja det har vi. Fortsätter genom svängen. Nu ska vi över den där gula oxern och sedan är det 6 eller 7 galoppsprång till räcket. Ska jag ta 6 eller 7 galoppsprång, det borde jag ju ha bestämt innan...!
3. Vi hoppar av lite tidigt på oxern och är i en bom men den ligger kvar. Jag inser dock att jag inte skruvat åt hjälmen innan jag började rida, för den har nu åkt ner och täcker mitt synfält, haha 😅😂 Jag sträcker upp armen och försöker rätta till den men inser samtidigt att jag är på en linje mellan två hinder, jag måste ju koncentrera mig på att hoppa!
4. Kommer bra på hinder fyra trots hjälmstrulet och berömmer Elton eftersom han hoppade så duktigt när matte gav taskigt läge på 3:an och sedan strular med hjälmen när jag borde koncentrera mig. Hur många galoppsprång tog jag?!
5. Blir för mycket stående i sadeln, lätt sits, för mycket framåtlutad... men Elton hoppar jättefint på femman ändå. Finaste - han räddar mig alltid 💖
6. Rider i samma kassa stil mot sexan men får ändå ett bra språng där också och rätt galopp inför näst sista hindret. Näst sista! Wow, snart är det här klart! Jag måste bara rätta till hjälmen. Snabbt och bestämt trycker jag bak hjälmen på huvudet genom svängen. Men nu får jag skärpa till mig. Ner med röven i sadeln, upp med fronten, in med bakbenen. Längre och lägre än såhär får han verkligen inte bli, då får vi inte upp frambenen över hindren!
7. Rider faktiskt igen och tar ansvar för nummer men trots det går det bra 😉😉 Vi landar i vänster galopp, kanske borde haft höger, men det har jag inte en tanke på nu. Jag har en enda tanke i huvudet; ett hinder kvar. Vi är ett räcke från ett nollat kval!!
8. Vi kommer med lite dålig fart och lite för lite uppförsbacke på sista, men han hoppar i alla fall och det är darr på bommen. Vänder på huvudet - den ligger kvar!!!! LYCKA!!!
Jag hade världens finaste hejarklack på plats. Johanna, Rebecca, Alexandra, Tova och Malin som stöttade, peppade och hjälpte. Finaste ni! 💖
Fler bilder kommer. Johanna fotade under dagen så när hon får tid över kommer jag få lite bilder! Det var även en fotograf på plats hela dagen på tävlingen som kanske fick lite fina bilder från banan.
Efteråt var vi kvar och tittade när vår veterinär och klubbmedlem Ulrika tävlade 90 cm, sedan körde jag hem Elton. Sedan åt jag mat och åkte tillbaka och tittade på 1m klassen och imponerades över när Carin red 1.10 med Barco. Så grym!
Allt som allt en väldigt, väldigt bra dag och jag är så stolt över både mig själv och Elton. Min älskade, älskade ponny.
Nästa inplanerade tävling är på långfredagen då vi ska starta ponnyklass avd B, 70 cm och 80 cm (LD och LC) i Vaggeryd. Det var fram tills igår den enda tävlingen jag hade inplanerad men för att inte ha så mycket press att jag MÅSTE sätta en nolla den tävling för att kvala fjordSM (man behöver två felfria rundor i 80 cm) så har jag bokat in två tävlingar till. En den 28 april i Lammhult och en den 18/5 i Bankeryd, så nu har jag lite fler chanser.
Elton har en liten otursfas just nu. Han som under sina 4 års tid hos mig bara haft två tappskon och har varit helt skadefri och bara fått besök av veterinär för tandkoll och vaccinationer har nu på två veckor snart blivit sydd/häftad två gånger
och har en tappsko.
Skon rök igår förmiddags men hoven är hel och fin och hovis kommer ändå på torsdag så han får gå med tre dojor. Hagen är mjuk och om han inte visar ömhet eller för mycket slitage så får han gå planerade pass i ridhuset fram till dess.
Så till det där med suturerna. Förra veckan kom Elton in med ett gapande jack i ganaschen. Han hade förmodligen skurit sig på något i hagen. Jourhavande distriktsveterinär fick komma, då min ordinarie veterinär inte hade möjlighet, och tvätta och
häfta ihop honom med klammer. Fick instruktioner att ta stygnen efter 10 dagar. Således tog jag stygnen igår då det gått tio dagar. Såret har sett superfint ut. Hållit ihop bra, inte varit svullet eller varit utan bara lite varmt och läkt
fint.
Men idag kom han in och då hade hela såret spruckit upp igen. Ringde först min ordinarie veterinär som kunde komma men tyckte jag skulle ringa jourhavande distriktsveterinär för att se om de hade närmare hit. Det hade de dock inte och det var samma
veterinär som häftade sist och då kände jag bara nej. Så nu kommer min ordinarie veterinär och får troligen skära bort död vävnad i såret och sy om på nytt. Hon sa att 10 dagar är för kort tid att ha stygn för häst. Önskar jag hade vetat det, då hade
jag låtit dem sitta kvar...
Jag hoppas bara det går bra nu och läker. Det är ju ett lite besvärligt ställe då det är lätt för honom att klia på det men svårt att sätta bandage om... och det kliar ju när det läker...
Nåväl, det ska väl bli bra även om jag lär bli ganska rejält fattig efter dessa turer.
